aktier, Investeringssparkonto (ISK), Kapitalförsäkring, kontoformer

Vad är AF-konto, ISK och KF?

Förstår att man blir förvirrad av alla olika typer av konton man kan ha när man ska investera. Vad finns det för olika? Och vad skiljer dem åt? Enkelt sagt är det konton där man kan samla sina värdepapper (t ex aktier), och där kontoformerna är olika när det kommer till skatten. Det är dessa konton folk kallar för ”portföljer”. Till exempel kan man ha olika portföljer med olika strategier, vilket betyder att man helt enkelt köper vissa värdepapper på ett och andra på ett annat. Jag har t ex olika portföljer för högrisk-aktier (lek och skoj) och för mina mer stabila och långsiktiga investeringar.

Aktie- och fondkonto (AF) / Aktiedepå

Oftast kallar man denna kontotyp för en ”Aktiedepå”, ”Aktie- och fonddepå” eller ”AF-konto”.

Denna kontotyp är den depå som alltid funnits kan man säga, den klassiska varianten. På denna kontoform beskattas man vid försäljning med eventuell vinst (samt vid utdelning) med 30%. Förluster kan du kvitta. Aktievinster och aktieförluster får oftast kvittas helt mot varandra. Läs mer vad experterna på Aktiespararna skriver om kvittning (HÄR).

Investeringssparkonto (ISK)

Sedan 2012 har vi en ny typ av konto som kallas Investeringssparkonto, eller ISK. Detta skapades för att det skulle bli enklare för småsparare att investera. Jag tycker personligen det är en briljant idé, och det har framför allt gjort skattedelen mycket enklare, eftersom man nu skattar ett ”schablonbelopp” varje år. Denna schablonskatt kan du kvitta mot förluster inom inkomstslaget kapital (t ex ränteinkomster)(läs mer hos Skatteverket HÄR). Skatten räknas ut utifrån statslåneräntan föregående år, vilket medför en ökad skatt om räntan skulle höjas.

Såhär räknar du ut skatten på ett ISK

I ett ISK skattar man på en schablonintäkt baserad på kapitalunderlaget. Skatten i sig baseras på statslåneräntan föregående år.
Kapitalunderlag –> Enkelt sagt så kollar Skatteverket värdet på ditt konto 4 gånger om året samt den summa du satt in på kontot. Detta är ditt kapitalunderlag. Från detta belopp räknar man ut schablonintäkt. Som lägst ska schablonintäkten beräknas till 1,25 procent av kapitalunderlaget (”golvet” som man ibland pratar om).

Skärmdum på exemplet från Skatteverket

Statslåneräntan för 2016 ligger på 0.27%, på vilken du skall lägga till 0.75% = 1.02%. På grund av ”golvet” på minst 1.25%, så är det detta man idag räknar med när man beräknar schablonintäkten.

Schablonintäkt = Kapitalunderlag * 1.25%

Din skatt = Schablonskatt * 30%

OBS. Eventuellt kommer skatten på ISK höjas (Från 0.75 till 1% påslag till statslåneräntan) efter förslag från starten av september.

Kapitalförsäkring (KF)

Kapitalförsäkring (KF) är som det låter, en försäkring, där förmånstagare, i tillfälle av dödsfall, i de flesta fall får ut 101% av kapitalet. I praktiken fungerar dock en KF som ett vanligt konto, där du kan köpa och sälja aktier på samma sätt som i de ovan nämnda kontoformerna.

Skatten på KF liknar ISK, men för en KF så beräknas kapitalunderlaget utifrån värdet på ditt konto vid årets ingång + det du satt in under första halvåret och hälften av det du satt in under andra halvan av året.

En skillnad mot ISK är att du inte står som ägare av kontot, vilket gör att du ej kan medverka på t ex stämmor. En annan skillnad är att du inte kan kvitta skatt på samma sätt som på ett ISK. Du kan sätta någon som förmånstagare om du skulle gå bort, men detta är också möjligt för ISK via testamente.

Har du utländska aktier med utdelning ligger de med fördel på en KF eftersom du då automatiskt får tillbaka källskatt (Läs mer HÄR ).

OBS!

Kom ihåg att man skattar på medel som man överför till ditt ISK och KF. Dessutom skattar man på det totala värdet. Var därför försiktig med att överföra fram och tillbaka och ha inte icke-investerade pengar på dessa konton.

Bra länkar om detta:


 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *