aktier, etf, fonder, länkar, pension, privatekonomi, spartips, utbildning

Fonder – Elin och Linnéa gör en djupdykning i fondsparande

Fonder och fondsparande kan ju verka som ett oöverskådligt hav. Speciellt i början. För det första ska man bestämma om, var och hur man ska spara. När man väl valt att spara i fonder finns det en uppsjö av olika typer av fonder. Passiva fonder, aktiva fonder, globalfonder, europafonder, räntefonder, fond i fond fonder, m fl. m fl. Hur ska man navigera, och hur vet man att man valt rätt? I detta inlägg försöker vi, Elin och Linnéa, nysta upp lite i hur man kan tänka. Vi jämför och försöker förstå de olika mått som finns för att ”värdera” en fond, och visar upp våra egna fondportföljer. Häng med!

Vad är en fond?

Här har vi en fond som verkar ha en fin spridning av innehav. Sånt gillar vi.

En fond är en samling av en rad olika typer av aktie- eller räntebaserade värdepapper. Man kan enkelt säga att om en aktie är en chokladbit (t ex en del av H&M) så är en fond chokladasken som blandar olika typer av chokladbitar (HM, SEB, Astra Zeneca osv). Du köper sedan en del av denna chokladask när du investerar i en fond.

  • En aktiefond består alltså av ett flertalet aktier. Minimum 16 stycken men ofta betydligt fler. Bolagen som fonden investerar i kan arbeta inom olika branscher, eller i olika regioner i världen. Genom dessa brukar man kategorisera fonderna.T ex en globalfonder består av internationella aktier där majoriteten ofta ligger i Nordamerika. Europafonder innehåller aktier från Europeiska bolag, Sverigefonder innehåller Svenska aktier etc.
  • En räntefond investerar i olika räntepapper, både korta och långa.
  • En blandfond investerar sitt kapital i både aktier och räntebärande papper. Oftast är det billigare att ”blanda” själv (se punkt 3, nedan).
  • En fond i fond är en fond som investerar i andra fonder. (Eftersom vi betalar en fondavgift för att förvaltaren ska välja vilka aktier fonden ska bestå av blir ofta denna typ av fond i fond väldigt dyr att spara i)
  • (En indexfond är en helt passiv fond som investerar i ett index, t ex OMXS30, som är de 30 mest omsatte företagen på den svenska börsen. Nordnet Superfonden Sverige (affiliatelänk) är både en indexfond och en aktiefond.)

Så vilken fond ska man välja?

Detta beror på ens situation, hur länge man skall spara och hur riskvillig man är.

1. Vilken sparhorisont har du?

Hur länge kan du ha pengarna investerade? Har du lång sparhorisont motiverar detta fonder med högre risk, dvs aktiefonder då dessa i förhållanden till andra fonder har möjlighet att generera både större och mindre avkastning. Men eftersom en aktiefond måste spara i minst 16 aktier är risken mindre än om du köper en specifik aktie. Har du däremot kort sparhorisont är det bättre med räntefonder, eller att ha pengarna på ett sparkonto. Generellt kan man säga att för att spara i aktiefonder (hög risk) ska man minst ha en sparhorisont på 5 år, gärna längre.

2. Hur riskvillig är du?

Detta hänger ju också ihop med hur långsiktig du är med dina investeringar, men också hur tålig du är när det gäller dina investeringar, dvs kan du tåla att se en stor nedgång på 20-30% utan att gå i panik? Du skall kunna sova gott om natten, och strategi bör därför justeras efter varje individ. Historiskt sett har dock börsen alltid gett en bra avkastning över tid.

3. Fördelning aktiefonder / räntefonder?

Om du känner dig trygg med långsiktiga placeringar passar en högre exponering mot aktiemarknaden bra (t ex 100% aktiefonder). Vill du ha lite lägre risk, och inte vara med i för höga svängningar, så kan du istället fördela procentuellt mellan räntefonder och aktiefonder, t ex 40% räntefonder och 60% aktiefonder. När du har denna fördelningen kan det vara bra att 1-2 ggr per år gå in och se så att fördelningen håller, dvs balansera sin portfölj. Exempelvis, skulle marknaden gå upp ett år så kommer din fördelning ju spegla detta och din exponering mot aktier kommer att vara större:
T ex → om du har 400kr i räntefonder och 600kr i aktiefonder (40%/60%) och din portfölj efter 1 år växt till 1400kr eftersom dina aktier gått upp till 1000kr så kommer ditt kapital att vara snedfördelat från den 40/60 fördelning du vill ha (1000/1400=71%). Om du vill ha kvar din fördelning skall du i detta tillfälle sälja aktiefonder och köpa räntefonder, för att åter nå din 40/60-fördelning. Rikatillsammans skriver bra om detta, och du kan där också hitta excelmallar för att enkelt kunna räkna ut hur du skall balansera.

4. Aktiv eller Passiv fond.

Vad är passiv och aktiv investering? Enkelt sagt är en passiv investering precis som det låter, att en fond passivt följer ett specifikt index, t ex OMXS30. Det är för övrigt  precis så som en ETF funkar. En ETF, eller en börshandlad fond (Exchange-Traded Fund), följer passivt ett specifikt index (finns mer info här eller här). I en passiv fond sitter ingen förvaltare och väljer ut vilka aktier som skall vara med för att försöka ‘slå index‘, och därmed finns det ingen motivering att en indexfond ska ha hög avgift. Exempel på passiva (och gratis) fonder är indexfonderna Nordnet Superfonden Sverige eller Avanza zero, som följer det svenska indexet. Nordnet Superfondet Norge, Nordnet Superfonden Danmark och Superfondet Finland (Superrahasto Suomi) är andra gratisfonder från Nordnet som följer våra grannländers index. Linnéa har jämfört fler svenska indexfonder HÄR. Dessa är dessutom helt gratis. En jämförelse mellan ett gäng svenska indexfonder kan du hitta HÄR. På global nivå finns t ex DNB Global Indeks (0.3% i avgift) eller Länsförsäkringar Global Indexnära (0.22% i avgift). I en aktiv fond arbetar förvaltare med att aktivt välja ut aktier för att försöka slå index. Här kan en högre avgift absolut vara motiverad, OM fonden faktiskt gör ett bra jobb och slår index. Man ansvarar själv för att se till att de gör ett bra jobb. Kom ihåg att en avgift på t ex 1.5% dras hela tiden, oavsett om börsen går upp eller ned. Har du en genomsnittlig avkastning på t ex 6% per år betyder en avgift på 1.5% att fonden tar hela 25% av din avkastning. –>  1.5% låter lite, men när man tänker på detta sätt blir det tydligt hur mycket det kan betyda. Läs mer om vikten av att hålla koll på förvaltningsavgiften HÄR.

Exempel på DNB Global Indeks fördelning.

Referens här.

 

5. Vad tittar vi då på när vi bestämt oss för att spara i aktiefonder?  

Vi tittar på lite olika saker. Här nedan går vi igenom olika begrepp som kan vara bra att ha koll på. En hel del av dem påverkar våra val av fonder. Man skall speciellt vara uppmärksam på t ex förvaltningsavgift.

BEGREPP:

Fondavgift eller förvaltningsavgift.

VIKTIGT! Vi kollar naturligtvis på fondavgiften. Ju högre den är desto viktigare är det att förvaltaren presterar! Vi vill ju inte betala för något vi inte får. Avgifter >0.4% kan motivera att man ska ha lite koll på deras prestation. Läs mer HÄR.

Standardavvikelse 3 el 5 år.

Mäts i %. Fondens risknivå anges ofta i form av standardavvikelse. Det är ett mått för hur mycket fondens värde har varierat under de senaste tre eller fem åren. Ju högre standardavvikelse desto större är fondens svängningar, både upp och ned.

T ex. En kort räntefond kan ha en standardavvikelse på 0,5 %. Det innebär att fonden i snitt bara har avvikit med en halv procent från sitt medelvärde under tidsperioden. Bland aktiefonder är tumregeln att ju mer specialiserad en fond är desto mer riskfylld och svängig (högre %) är den. Ett annat uttryck för hur fonden kan röra sig upp och ner är “Volatilitet”.

Tracking error/ Aktiv risk:

Hur mycket fördelningen i fondens innehav har avvikit från fördelningen i fondens jämförelseindex. Aktiv risk är intressant för indexfonder, som bör ha så låg aktiv risk som möjligt eftersom den ju skall följa ett index. Aktivt förvaltade fonder bör alltså således ha en lagom hög aktiv risk. För lågt värde visar att fonden ”smyg-indexerar” (en “dold indexfond”) och därmed tar betalt för en tjänst som inte levereras. Ett för högt värde visar att fonden kanske borde ha ett annat jämförelseindex.

T ex. i Swedbank Roburs redogörelse för första halvåret 2009 kan man läsa att alla allemansfonder har ett tracking error på 1,2 eller 1,3 procent. Däremot har Roburs kommunikationsfond ett tracking error på 3,9 procent. De två första kan man misstänka är ”dolda indexfonder”, medan den senare med tracking error på 3.9% verkar mer aktiv.

Bolag:

Hur många bolag finns i fonden. Ju fler desto större riskspridning.

Jämförelseindex:

Aktivt förvaltade fonder har ofta ett index som de jämför sig emot, för att kunna visa om de “slår index”, dvs gör ett bättre jobb än en passiv fond. Viktigt att ha koll på här kan vara att se till att jämförelseindex t ex har samma aktieexponering som den aktiva fonden man kollar på. Har ett jämförelseindex mer ränteexponering så ger det en ganska orättvis bild av den aktiva fondens avkastning över tid.

Sharpe kvote: 

Mått på riskjusterad avkastning. Önskas så högt som möjligt, gärna över 2 (Norm 0,5-1,5). Vid negativt värde → sätt in pengarna på ett sparkonto istället.

Indexavkastning = Beta

Indexfonder ska vara så nära 1,00 som möjligt. Då följer den index.


Indexavkastning = Alpha

Meravkastning; Således önskas så mycket mer än 1,00 som möjligt. Hör du någon yttra orden ”seeking alpha”, så vet du nu vad de menar. 🙂
(du kan hitta alpha och beta på Morningstar, under ”Risk och rating”, här är t ex en länk till denna info för Nordnet Superfonden Sverige.

Konsistens:

Hur många månader slår man index? Ex: De senaste fem åren har Nordea Selekta Sverige en konsistens på 35 procent och har med andra ord bara slagit index 35 procent av månaderna.

Förvaltarna av AMF Aktiefond Sverige har lyckats betydligt bättre och kan visa på en konsistens på 60 procent. Hedgefonder brukar dock ofta lägga ut uppgifter om konsistens på sina hemsidor. På Stella Novas hemsida möts man till exempel direkt av uppgiften att fonden haft en positiv utveckling 61 av 74 månader sedan start. Däremot kan det vara knepigare att få veta aktiefonders konsistens. Siffrorna brukar inte publiceras, om de inte är exceptionellt bra. Så det är troligen anledningen till att det är extremt svårt att hitta just konsistens för olika fonder. Det är ju jobbigt för fonderna, som många kanske ligger under 50 (alltså slår index mindre än hälften av månaderna), att visa upp detta. En genväg kan vara att titta på om fonden slår sitt jämförelseindex i ett jämnt flöde? Eller presterar den oftast sämre?

Normanbelopp:

Visar hur mycket en fond kostar i kronor om man investerar 1000 kr i månaden i 10 år (avkastning på 6%). (mer t ex här)

 

Tips! 

  • Syna dina fondval i sömmarna via Morningstar.
  • Rikatillsammans har en blogg som i stort bara handlar om fonder. Jan är väldigt inspirerande! Kika in!
  • Gå in på Citywire för att se hur din förvaltare presterat! Var uppmärksam på om en fond får en ny förvaltare.
  • Dubbelkolla vilket jämförelseindex man valt. En aktiefond skall ju inte jämföras med ett index som innehåller t ex räntor.

______________________________________________________________________________________________

Våra fondportföljer

_______________________________________________________________________________________

ELINS FONDPORTFÖLJ

Kommentar:
Jag sålde av alla mina tidigare fonder under november 2016 i samband med att jag bytte bank. Värt att notera att jag då bara hade aktivt förvaltade fonder (!!) Jag hade helt enkelt det min tidigare bankkvinna rekommenderat. Bytte strategi,läste på själv och innehar nu endast tre fonder med en fondavgift på >0,4%.Spiltans Global inv fond som ligger på 0,5% samt AMF Europa som ligger på 0.43% och Swedbank robur Ny teknik 1,27%. Månadsspar samt ommöblerat något men tror jag ligger relativt där jag vill vara.
Har ännu inte tagit in någon räntefond. Sitter med den delen på ett separat sparkonto för tillfället.

LINNÈAS FONDPORTFÖLJ

Kommentar:
Startade omkring september 2015 då jag sålde mina fonder på SEB med alltför hög avgift. Betalade vinstskatten eftersom de låg på en aktie- och fonddepå och startade mitt månadsspar på Nordnet. Avkastning sedan start (ca 24,4%) (d.d. 2017-05-22). Har börjat ta in Länsförsäkringar Europa samt Spiltan Global och har nyss reducerat räntefonder ganska rejält samt sålt USA. Har kvar Spiltans räntefond, mest psykologiskt som en liten buffert, men skulle aldrig ha rent räntefond-spar på ISK. I min portfölj har jag således närmare 100% aktiefonder, men jag är trygg med detta eftersom jag har lång tidshorisont på detta sparande (>10-15 år). Ganska stor del DNB Global Indeks, som min största globalfond (mycket nöjd med denna). Nordnet Superfonderna Danmark och Sverige utgör också en större del av portföljen. Har endast två “dyra” fond (avgift > 0.4%), Didner & Gerge Aktiefond på 1.23% och Spiltan Global på 0.5%. Jag månadssparar i denna portfölj.

Om oss:

Vi ”träffades” i Economista-gruppen och har de senaste månaderna knåpat på detta gemensamma introduktionsinlägg om fonder – utformat som vi själva hade velat ha det när vi började (och som en text att vända tillbaka till när minnet sviker). Första delen av inlägget handlar om fonder. Vad är fonder, vilka typer finns, hur ska man lägga upp sin portfölj/vad ska man tänka på, vilka begrepp finns och vad betyder dessa osv? I slutet av inlägget delar vi med oss av våra egna fondportföljer och hur vi tänker. Vi är inte utbildade rådgivare och tar inte ansvar för dina val eller dina investeringar, men vi vill jättegärna dela med oss av hur vi tänker & vad som fungerat för oss.

 

Källor och bra sidor

Nybörjarinlägg om fonder och aktier
Linnéas favoritböcker, podcasts, bloggare osv. 
Gottodix sparskola- http://www.sparskolan.se/
Gottodix om Odins
Morningstar
Kolla in Rikatillsammans – en superbra introduktion!

Privata Affärer:
http://www.privataaffarer.se/borsguiden/fonder/fondskolan-risk-och-avkastning-180640
http://www.privataaffarer.se/borsguiden/fondskolan-lektion-3-analys-119999

Vad är ett aktieindex?




2 Comments on “Fonder – Elin och Linnéa gör en djupdykning i fondsparande

Lämna ett svar till linnea Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *